Saturday, April 03, 2010

USA

Jag fick frågan varför det finns Svenskar som tycker så mycket om USA och det här var det bästa svaret jag hade på lager, här i svensk version.

Ett stort land i väst skapades och blev världens rikaste, inte bara på hög tillgång till lätt tillförskansad jordbruksmark, utan även på att släppa in varenda kotte som inte var välkommen i sitt europeiska hemland längre pga politisk läggning, religiös åskådning, sexuella preferenser eller mindre smickrande bakrund. Det skapade en kreativ miljö där väldigt många människor faktiskt tyckte att det var ok att andra var annorlunda, bara de själva gavs samma rätt. Man tyckte att staten inte skulle lägga sig i människors åsikter så länge inte dessa åsikter i sig innebar en inskränkning av just den individuella friheten. Kreativititet födde företagsamhet och företagsamhet tillsammans med naturresurserna gav välständ och rikedom.

I mångt och mycket finns det här samhället kvar och det ger fortfarande ofattbart större möjligheter och skyldigheter för dem som är avvikande att bygga sin egen tillvaro än vad vi är vana vid i Sverige. Dock så har något kontinuerligt förändrats, år för år, pö om pö. Det är villkoren för rätten att lösa entrebiljett till festen. Från att ha varit: "så länge du ok med att alla andra också är annorlunda så får du vara med", till att du nu måste ha en godkänd religion, godkända föräldrar, godkända politiska åsikter, mer eller mindre fläckfritt förflutet och helst vara socialt tävlingsinriktad. Samhället har gått från att skydda oliktänkande från förföljelser till att yla om federala lagar för att skydda liktänkande och deras egendom från dem som är annorlunda. Tänk om de istället för varje steg de tagot mot inskränkthet och värdekonservatism under de senaste 200 åren, hade tagit ett steg mot ännu mer tolerans och öppenhet än de började med, hur hade då USA sett ut idag? Många här, kan inte låta att bara se de möjligheter som finns i USA. Delvis eftersom de själva ser sig som personer med de rätta attributen för att få vara med, vore de bara där, delvis förstås för att vi alla gillar att drömma och att det för många är en dröm som är oerhört lockande.